Den största gården i Skäftekärr består av fem husgrunder och tillhör den största gårdstypen av hus på Öland under denna del av järnåldern. Dessa gårdskomplex räknas som ”stormansgårdar”, de s.k. ”normalgårdarna” består oftast av två husgrunder. Husgruppen består av tre långhus, ett fähus samt en mindre byggnad. Ett av långhusen, 40 meter långt, är indelat i två avdelningar med varsin ingång, en på långsidan och en i ena gaveländen. Detta tyder på att huset varit delat i en boskapsdel och en boningsdel. Även de andra långhusen är stora och har en längd på 35-37 meter.
Undersökningar visar att ett av husen brunnit, men att det åter byggts upp. Stora mängder myrmalm har återfunnits inne i husgrunderna, samt andra fynd som har med järnhantering att göra, bl.a. tenformiga ämnesjärn. Bland fynden märks också flera järnföremål, bl.a. sölja, kniv och kil, samt keramik, vävtyngder och bronsbeslag. Säkerligen har myrmalmen hämtats från en närbelägen mosse, den nu utdikade Bromosse vilken ligger söder om bebyggelsen. Fynd av myrmalm visar att det verkligen funnits på Öland. En tidigare uppfattning har varit att myrmalm saknades på ön.
För mer information se Ölandslänkar och Skäftekärrs egen hemsida.