Malmbebyggelse

När folkmängden ökade under 1700-talet kunde inte alla bo kvar inom radbyn. Man tvingades helt enkelt att flytta till byns utkanter.

På böndernas marker eller s.k. allmänningar byggde man sina hus. Denna del av byn kallades malmar. De människor som levde här försörjde sig som hantverkare, sjömän, fiskare och lantarbetare.

[BILD] Malmbebyggelse i Näsby på Öland
Näsby malm i Ås socken på sydöstra Öland.

Under mycket knappa förhållanden levde man av sitt lönearbete. Ibland hade man tillgång till en liten horva vid alvarkantan där man kunde odla potatis. Kanske hade man en gris och några gäss, höns förekom alltid i malmhushållen. I bästa fall kunde man även hålla en ko som fick beta längs vägrenarna.

De största malmarna har funnits på södra Öland där också mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar, till stora delar utnyttjads denna för sommarboende.

Källa: Johansson, A. 2000. Öland.

Människor och Landskap

Malmstuga från Malmbebyggelser på Öland
Det var ett fattigt folk som levde ute på de öländska malmarna det kan man se på husen, små och låga. Till själva boningsrummet har träet fått tjäna som byggmaterial, medan förstuga och kallförråd ofta var uppförda av kalksten. Bild, malmstuga Gynge, Resmo socken.
Bild från Resmo malm en Malmbebyggelse på Öland.

Resmo malm. I dag har malmarna fått en annan befolkning då många av de små malmstugorna uttnytjas för sommarboende. Till de öppna och karga landskapet som en gång präglade malmarna har också växtligheten vandrat in.