Runstenarna har troligen varit målade i glada färger även på ytorna mellan runorna, fragment av runstenar funna i Köpings kyrka tyder på detta.
Från Öland är ganska många runinskrifter kända. Hela antalet torde ha uppgått till ett 60-tal. Samtliga har tillhört slutet av den hedniska tiden eller början av den kristna tiden. Av dessa har en varit inristad på en dörr i Hulterstads kyrka. Två har varit skrivna på murytor i kyrkor (Runsten och Löt). En har varit upptecknad i en kyrkobok (Runsten). Alla de övriga har blivit inristade på stenar.
Av runstenarna är en av granit (Karlevistenen). År 1884 upptäcktes en runsten på Köpings kyrkogård vilken är av sandsten och torde härstamma från Gotland. Alla de övriga kända runstenarna på Öland är eller har varit av tunna kalkstenshällar, brutna ur öns berggrund som på många platser ligger uppe i dagen.
Av de runristade hällarna finns idag endast ett fåtal kvar i oskadat skick. Kalkstenen är ett sprött material som lätt spricker och faller sönder, en omständighet som säkert varit en anledning till att många av Ölands runstenar gått förlorade. Även befolkningens ringa aktning för dessa minnesmärken har bidragit till att många försvunnit. Talrika stenar med runor eller annan skrift har använts till brostenar eller slagits sönder för att passa till andra ändamål. Idag känner vi många runstenar endast genom avbildningar eller anteckningar av äldre författare. Om Ölands runskrifter finns en icke obetydlig litteratur. Öland är till och med det landskap vars runskrifter först blivit systematiskt eftersökta och upptecknade.