Alböke kyrka

Den första stenkyrkan i Alböke uppfördes troligen under tidigt 1100-tal. Rester av kyrkans grund är delvis synlig i markytan omkring den nuvarande kyrkans torn. Utgrävningar gjorda 1969 visar på tjocka kulturlager under den medeltida kyrkans golv. Av allt att döma har den medeltida kyrkan haft en föregångare, byggd av trä.
Den medeltida kyrkan bestod av ett långhus med smalare kor och absid. I väster reste sig ett torn. Kyrkans tak var täckt med tjärade spån och sannolikt var murarna utan puts både ute och inne. I kyrkans inre stod takstolarna fullt synliga medan absiden och tornets bottenvåning troligen haft stenvalv. Fönstren var små rundbågiga, vilka satt högt och utgjorde kyrkans sparsamma belysning.

I början av 1200-talet byggdes kyrkan om och förstärktes. Över koret i öster uppfördes ett torn. Långhusmurarna samt västtornet höjdes och en våning inreddes ovanför gudstjänstrummet. Den höga försvarsmuren kring kyrkan lär också ha tillkommit i samband med ombyggnaden. Alböke kyrka blev nu en försvarskyrka av klövsadeltyp, en sockenfästning där sockenborna kunde söka skydd i orostider. När den revs 1862 för att ge plats åt den nya kyrkan försvann den sista och förmodligen den äldsta av Ölands klövsadelkyrkor.

1859-1862 ersattes den gamla kyrkan till den vi ser idag. Kyrkan är ritad av arkitekten Albert Törnquist och byggmästare var Peter Isberg. Märkligt nog uppfördes den nya kyrkan vinkelrätt i förhållande till den gamla och är den enda kyrkan på Öland med nord-sydlig orientering. Under några år fick den lilla klövsadelkyrkan stå kvar och fungerade som ett slags förhall, den rymde troligen också trappan upp till läktaren på den nya kyrkan. Detta tillvägagångssätt sägs vara förklaringen till att.

[BILD] Alböke kyrka är orienterad i norr-söder.

Kyrkorummet består av en enkel och ren interiör med ett flackt tunnvalv av trä, samt en rymlig läktare. Flera föremål från den medeltida kyrkan är bevarade och pryder den nuvarande kyrkan. Bänkarna, altarringen och läktaren är samtida med den nya kyrkan. På västra långväggen finner vi en madonnabild tillverkad i Nordtyskland i mitten av 1400-talet. Ett triumfkrucifix från 1300-talet finns på östra långväggen.

Predikstolen och altaruppsatsen är bägge från 1794. Altaruppsatsen utförd av G. A. Wadsten och Zacharias Brun innehåller bl.a. två träskulpturer, Moses med lagens tavlor samt Johannes evangelisten. De två skulpturerna kommer från ett medeltida altarskåp tillverkat i slutet av 1400-talet. I mitten en målning, Kristus i Gethsemane. En liten knäböjande ängel finns i ramverket över målningen vars ursprung troligen är från slutet av 1300-talet.

Orgelfasaden är från 1869, ritad av O. A. Mankell. Det nuvarande orgelverket byggdes 1964 av Nils Hammarberg. I koret till höger står dopfunten en av kyrkans verkliga dyrgripar vilken räknas till en av de vackraste på Öland, en gång utflyttad till kyrkogården men återinsatt någon gång på 1920-talet.

Klockan i tornet, kyrkans enda är omgjuten 1659 av Nils Andersson. Den bär bl. a. Inskriften “S MARIA K”, troligen är inskriften hämtad från en äldre klocka. Den först antecknade klockan göts 1631 av en klockgjutare från Lübeck vid namn Hindrich Neiman.

En rest av försvarsmuren uppförd i kalksten finns fortfarande kvar i norra delen av kyrkogården.