Gårdens byggnader

Hur en medeltida gård såg ut är inte helt klart. Av allt att döma låg husen i två grupper: invistar- och utvistarhus. Invistarhusen omfattade de hus där människorna vistas samt förrådsbyggnader. D.v.s. Invistarhus; stuga, stekarehus eller kokhus och härbren. Utvistarhus; lada, stall och nöthus.

För att hålla djuren utanför gårdstunet fanns runt tomten ett hägn av resta störar med inflätade videgrenar. Här låg vedstapeln och brunnen med sin kringbyggnad. I närheten av husen fanns en kålgård, kanske också en bigård och en humlegård.

Stugan var troligen uppförd av knuttimrade ekstockar. Långväggarna var låga och gavlarna högresta. Taket var byggt av plankor. På dessa lades sedan näver för att vattnet skulle rinna av. Ytterst ett lager av torv, halm eller vass. Vindskivorna var ofta utdragna vid gavelspetsen, formade till djurhuvuden.

Stugans dörr var låg. Först låg förhuset, vars inre del användes som förrådsutrymme. Genom nästa dörr kom man så in i själva stugan, medelpunkten var eldstaden, den gav värme och ljus. Några fönster fanns inte, lite ljus kom in genom vindögat, en öppning på ena taksidan. Här ifrån gick också röken från härden ut. Inredningen var sparsam. Väggfasta bänkar och ett bord, kanske också en inbyggd säng om man nu inte sov i härbret.

Härbrena, förrådshusen var ett enklare trähus byggt i två våningar. Förråd i botten och på våning två fanns sovplatser för gårdens folk. Ibland kunde härbret var sammanbyggt med stugan. För eldfarans skulle byggdes några av gårdens hus lite vid sidan av, t. ex. badstuga och smedja.

Stall och nöthus var sannolikt byggda av sten. Stora kalkstensflisor avskilde båsen. Bland gårdens hus fanns också lador för djurfoder vilka även kunde ligga ute i markerna ett stycke bort. Här förvarades höet, tills åkrarna var skördade och man kunde forsla hem det till gården.

Källa: Brunby, A M., Nilsson, B. 1999. ÖKA. Ölands kulturarv.