Tillbaka till startsidan


Gösslunda rör

Gösslunda rörGösslunda rör, Hulterstads socken. Alvaret med sitt tunna jordtäcke har varit mindre lämpat för mänsklig bosättning, men ute på Ölands stora alvar finns ett stort antal forntida gravar. Det är mest rösen och stensättningar men också enstaka stenar. Gravarna på alvaret bildar inte vidsträckta gravfält som på östra och västra landborgen, utan de ligger mest enstaka, men ibland i små grupper eller i glesa rader. Rösena är i allmänhet inte särskilt stora, men i det öppna flacka landskapet ser man dem ofta på långt håll. Ögat uppfattar dem som märkliga monument och för folk som vandrar över alvaret är de viktiga och välkända orienteringsmärken. Ett sådant röse är Gösslunda rör vilket har undersökts och restaurerats.

Gösslunda rör är ett av alvarets största gravrösen och ligger på en stenig grusbacke alldeles norr om landsvägen Södra Bårby-Alby, nordnordväst om alvarbyn Gösslunda. Röset är 20 meter i diameter och 2-2,5 meter högt, och är begränsat av en kantkedja av rundade stenblock. En skålgrop finns inknackad på ett av blocken i öster. Vid undersökningen var röset skadat av skattsökare eller fårvaktare, men efter undersökningen återställdes röset och fick därmed den jämna välvning vi kan se idag. Röset var i sitt äldsta skede bara 10 meter i diameter. När röset är uppfört har inte kunnat avgöras eftersom någon centralgrav inte hittades.

Sammanlagt 12 brandgravar hittades i röset, de flesta bestående enbart av brända ben instoppade någonstans uppe i röset och sedan nedfallna till botten. I norra delen av röset hittades en grav med en gravgömma; ett lerkärl fyllt med brända ben. I rösets nordöstra kant hittades en brandgrav med svärd och spjut vilket daterats till förromersk järnålder. Den sista begravningen i röset har troligen ägt rum under äldre vendeltid. Spritt i rösets södra del hittades nämligen några bronssmycken och ett antal pärlor av glasfluss, vilket tyder på resterna av en skelettgrav från denna tid.

Vid utgrävningen hittades gravar även utanför röset, sammanlagt 14 stycken. En av dessa bestod av en hällkista av kalksten, som innehöll ett kvinnoskelett med bälteshake och smyckekedja av järn. Den är daterad till förromersk järnålder.

Gösslunda rör och marken runt röset har alltså använts som gravplats vid olika tillfällen under bronsålder och järnålder. Antagligen har människorna, som begravts här, bott i nuvarande Gösslunda, som genom sin goda om än knappa jord tidigt bör ha befolkats. Några gravfält finns inte i byn utan bara spridda gravar på alvaret utanför. Den begränsade tillgången på jord, kanske har fått människorna att gravlägga sina döda ute på alvaret.



[ Tillbaka till fornlämningar ] [ Tillbaka till startsidan ]

© olanningen.com 2001